Hög feber och besök på sjukhus,

Jag har haft feber sen i söndags men idag blir mamma och pappa oroliga för mig för att jag är så apatisk och slapp. Pappa och jag går ner till vårdcentralen pch träffar en läkare där. Han tar några prover på mig och ser att mitt CRP ligger på 160, när man är frisk så ska det vara under 10. Läkaren kan dock inte hitta vad som är fel på mig utan behöver göra mer prover. Men han har inte den uttrustningen som behövs för att göra de testerna så han skriver en remiss till Sachska barnakut.

Mormor kommer och hämtar mig, pappa och mamma och sjutsar in oss till akuten. Efter en hel del nya prover och misslyckade stick så visar det sig att mitt CRP värde har stigit kraftigt, nu är det över 250. Läkaren kunde inte få ett exakt svar för maskinen kunde bara mäta upp till 250. Jag får röntga mina lungor och då ser läkaren att jag har fått en lunginflammation.

Efter som att jag har så höga infektionsvärden så bestämmer läkaren att vi ska ligga kvar över natten så vi blir inskrivna på avdelningen. Eftersom att jag har haft så hög feber, 40.7 grader, så vill läkaren att jag ska ha ett dropp så att jag inte blir uttorkad. Det är lättar sagt än gjort, två sjuksköterskor har redan försökt att sticka mig i armvecken och händerna utan att lyckats. Nu blir jag stickt i handlederna, fötterna och huvudet utan att de lyckas. Eftersom att jag inte alls gillade att bli stickt så äter jag 2 portioner fruktpuré bara för att slippa droppet.

När klockan äntligen är 6 på morgonen så somnar hela familjen gott på sjukhuset. Men den goda sömnen försvinner redan vid 9 då det är dags för en ny behandlig med antibiotika direkt in i blodet. Nu måste jag ha ett ny nål som ska sitta. Eftersom att jag redan är sönderstucken på alla normala ställen så lyckas en sjuksköterska att få in en nål på mitt knä så att jag kan få medicin.